En förvirrad debatt om fel problem. En kommentar till sommarens debatt om högskoleplatserna (Lars Brandell 2005-08-30)
Debatten om man ska satsa på fler högskoleplatser eller om man ska öka ersättningen per plats har varit förvirrande. Beslutet om 3500 nya högskoleplatser kan mycket väl få som resultat att ersättningen per plats ökar. Det allvarliga är att debatten tar bort uppmärksamheten från andra och viktigare problem och utmaningar som det svenska högskolesystemet står inför.
De generella arbetslivserfarenheternas uppgång och fall (Lars Brandell 2005-08-04)
Enligt regeringens proposition skall från hösten 2007 generella arbetslivserfarenheter inte längre användas vid högskolantagningen. Därmed avslutas en 30-årig period med meritpoäng för generella arbetslivserfarenheter. Det kan vara motiverat att påminna om de olika turerna i hanteringen av arbetslivsmeriterna.
Högskolans ungdomsutbildning Dagens omfattning och framtidens utmaningar (Lars Brandell 2005 -05-29)
Denna rapport behandlar de yngre studenterna (upp till 30 år) i grundutbildningen i ett kvantitativt perspektiv. Huvudresultatet är att man inte kan slå sig till ro med resultaten av de senaste femton årens expansion av den högre utbildningen i Sverige. Det behövs förstärkningar och förändringar av grundutbildningen vid universitet och högskolor. Denna utveckling bör börja redan nu
Bygg vidare på Mälardalens högskolas egen profil!
av Lillemor Kim, f d rektor för Mälardalens högskola (2005-05-16)
Har man varit djupt engagerad i Mälardalens högskolas (MdH:s) tillkomst och utveckling är det svårt att inte beröras av den pågående diskussionen om fusion med Örebro universitet (ÖU). Oavsett om jag blickar framåt eller tillbaka hittar jag inga bärande argument för en sådan fusion, i alla fall inte från MdH:s
synpunkt. På nästan varje punkt finns starka motargument.
Ladda ner hela artikeln här
Bolognaprocessen och dess effekter för svenska universitet och högskolor (Lillemor Kim 2005-05-10)
En översikt av läget nationellt och internationellt inför utbildningsministrarnas möte i Bergen 20-21 maj 2005 och inför den då aktuella svenska högskolepropositionen.
Hur bra är svenska ungdomar i matematik? (Lars Brandell, 2005-02-19)
I slutet av år 2004 publicerades inte mindre än tre olika rapporter som berör kunskapsnivån i den svenska grundskolan. Resultaten var i flera avseenden oroväckande. Två av rapporterna visade att grundskoleelevernas kunskaper i matematik är väsentligt sämre än för tio år sedan. I den tredje rapporten (PISA 2003) jämförde man nivån på matematikkunskaperna i de olika länderna inom OECD1. Den tolkades av många som att Sverige trots allt ligger ganska bra till i ett internationellt perspektiv, även om man i vårt östra grannland, Finland, är ännu bättre.
Den här rapporten bygger framförallt på PISA 2003. Den visar att svenska ungdomars kunskaper i matematik ligger under genomsnittet för jämförbara länder. Inte heller är vi speciellt bra på att ta hand om de svagare eleverna, något som ofta hävdas i debatten.
I rapporten diskuteras också orsakerna till att vi i Sverige inte når de resultat i matematikundervisningen som vi skulle önska. Förklaringen kan inte bara sökas i de besparingar i skolan som gjordes under 1990-talet. Det finns tecken på att kunskaper (i matematik och andra ämnen) uppfattas som mindre viktiga i det framtida samhället. Det förekommer också att man utan grund ser en konflikt mellan skolans kunskapsmål och andra mål (social fostran, värdegrund etc.). Ladda ner hela rapporten.(pdf)
Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet (Lillemor Kim och Ewa Olstedt. SISTER Arbetsrapport 2005.33)
Rapporten redovisar en kartläggning av de tre första årens ansökningar till utbildningsvetenskapliga kommittén och beskriver hur tillkomsten av det nya forskningsrådet påverkat sökandemönstret samt hur ett nytt vetenskapsområde som utbildningsvetenskap gradvis formas i samspel mellan presumtiva forskare inom området.
Nya betyg löser inte gymnasieskolans problem. (Lars Brandell 2005-01-08)
Dagens problem i gymnasieskolan beror inte på betygssystemet. Införandet av ämnesbetyg bidrar inte till den fördjupning som eftersträvas.
Dimensionering av högskoleutbildning – problem och möjligheter. (Lars Brandell: 2004-11-10)
Genom åren har man gjort flera försök att anpassa antalet platser på olika högskoleutbildningar efter ”arbetsmarknadens behov”. Resultaten har dock inte varit speciellt lyckade. Rapporten, som baseras på ett seminarium i september 2004 på Högskoleverket, inleds med en historik över hur man under olika perioder sett på dimensioneringsbesluten. Rapporten innehåller vidare en diskussion av de krav som måste ställas på arbetsmarknadsanalyser för att de skall kunna användas som underlag för dimensioneringsbeslut. Det visar sig att det ofta är svårt att ta fram säkra data som är tillräckligt långsiktiga. Slutligen innehåller rapporten en lista över data som kan användas som underlag beslut om dimensionering av dagens högskoleutbildningar
Matematik för fortsatta studier. (Lars.Brandell januari 2004)
En undersökning gjord på uppdrag av matematikdelegationen. En rapport om den kvantitativa utvecklingen av matematik-utbildningen i gymnasieskolan och i högskolan under de senaste tio åren. Ladda hem slutsatser och kommentarer eller hela rapporten.