Sedan hösten 1997 ges ett matematikprov för nybörjarna på civilingenjörslinjerna på KTH. Det är varje år samma prov som används. Provet innehåller 14 enkla matematiska uppgifter. Knappt hälften (6 uppgifter) är definitioner och räkneuppgifter som kan sägas vara standard i grundskolans och gymnasieskolans kurser. Lösningen av övriga uppgifter bygger också på kunskaper från skolans matematikkurser, men kräver lite mer självständigt tänkande av provdeltagaren.
Proven görs anonymt, men till redovisningen kopplas ett missivblad där studenten ger uppgifter om kön, ålder, matematikbetyg från skolan m.m. Dessa uppgifter används sedan vid bearbetningen av provet.
På KTH:s civilingenjörsprogram ges för nybörjarna varje år sedan år 1997 ett förkunskapsprov i matematik. Resultatet i år (2015) är det bästa sedan år 1999. Redan i förra årets prov kunde man konstatera att provresultatet var klart bättre än föregående år (2013). Den förbättringen har fortsatt. Se utvecklingen 1997 – 2015 iett diagram.
Resultatet av 2014 års förkunskapsprov i matematik vid KTH är nu klart. Provet har getts till alla nybörjare på civilingenjörsprogrammen sedan år 1997. Det är varje år samma prov som används. Årets resultat är bättre än föregående år och det bästa sedan år 2000, men fortfarande betydligt sämre än åren före sekelskiftet.
Nytt för i år är att cirka en tredjedel av nybörjarna kommer från den nya gymnasieskola som infördes år 2011. Det är i princip de som fyller 19 år under 2014. Resultatet för 2014 års 19-åringar är klart bättre än för 2013 års 19-åringar (som läst i den tidigare gymnasieskolan). Förbättringen har framförallt skett för de kvinnliga nybörjarna. För de manliga 19-åriga deltagarna har förbättringarna skett för de ”svårare” problemkategorierna. För kvinnorna däremot är resultaten för 2014 års nybörjare genomgående bättre än för föregående års nybörjare.
Även för övriga nybörjare (de som inte är 19 år) är resultatet 2014 bättre än föregående år. Men här är ökningen mindre
Det förbättrade resultatet för 19-åringar kan vara en effekt av de nya kursplanerna i 2011 års gymnasieskola. Men det kan också finnas andra förklaringar. Antagningsreglerna har ändrat. De kan ha gjort det ”svårare” för just årets 19-åringar att komma in på civilingenjörsutbildningarna. Den framtida utvecklingen får visa om förbättringen blir bestående.
Antalet 20-åringar kommer att minska kraftigt de kommande åren. Detta har av vissa tolkats så att antalet studenter i den svenska högskolan kan komma att minska med upp till 25 procent de kommande sex åren. I denna analys visas att det inte stämmer. Det visar sig att de närmaste fem åren kommer istället studenttrycket på högskolan att öka (allt annat lika). (ladda ner rapporten).
OECDs PISA-undersökningar används ofta i skoldebatten. Man jämför de svenska 15-åringarnas prestationer med 15-åringar i andra länder. I allmänhet jämför man med medelvärden för samtliga OECD-länder. Då kommer man fram till att Sverige låg bra till år 2000, men att resultaten år 2009 hade försämrats till i närheten av OECD-genomsnittet. Men bilden blir en annan om man jämför med länder med allmänna förutsättningar liknade Sveriges (i första hand de nordiska länderna och Västeuropa). Det görs i denna rapport, som också argumenterar för att PISA inte i första hand skall ses som en tävling mellan de deltagande länderna. Istället bör PISA användas som underlag för fortsatta jämförande studier (benchmarking) mellan situationen i Sverige och den i ett eller flera andra länder. Förslag till sådana studier ges också i rapporten. (Ladda ner hela rapporten)
Förkunskaperna i matematik försämrades under perioden 1997 – 2010. hos nybörjarna på KTH:s civilingenjörsprogram. I denna rapport diskuteras (baserat på det årliga förkunskapsprovet) om detta kan ha ett samband med de nya läroplaner som infördes hösten 1994 i grundskolan och gymnasieskolan.
Rapporten inleds med en beskrivning av slutet på dramat om kvalitetsgranskningen på högskoleområdet. (se rapporten ”Spelet om kvalitetsgranskningen….”) Huvudinnehållet är en beskrivning av kvalitetsäkrinssystemen i våra nordiska grannländer och några slutsatser som man av den kan dra om den nya svenska systemet. (Ladda ner rapporten)
Spelet om kvalitetsgranskningen på högskoleområdet – ett drama i många akter(Lars Brandell och Lillemor Kim 2010-03-12)
Under mer än två år har man arbetat med att bestämma hur ett nytt kvalitetssäkringssystem för den svenska högre utbildningen ska utformas. Det har varit många turer, och än är det inte klart vad som kommer att gälla. Huvudämnet för denna rapport är vad som hänt hittills. Det är i sig en fascinerande process med olika aktörer.Klicka här
I denna rapp ort redovisas beräkningar av dimensioneringen av den framtida svenska läkarutbildningen. Huvudresultaten är att de senaste årens utbyggnad till 1330 nybörjarplatser per år är inte tillräcklig.Det behövs en snabb fortsatt utbyggnad till minst 1800 nybörjare om vi i Sverige ska ha en möjlighet att långsiktigt göra oss oberoende av en (netto)import av läkare med utländsk utbildning.
Mera kortsiktigt gäller under perioden fram till år 2016 att examinationen vid de svenska läkarutbildningarna bara täcker runt hälften av behovet av nya läkare.Därför måste den svenska sjukvården under kommande sexårs-perioden 2010 – 2015 rekrytera ett stort antal läkare med utländsk utbildning. Det mesta talar för att denna rekrytering måste vara ännu större än den vi upplevt desenaste åren. Det återstår att se om en så kraftig utlands-rekrytering kan genomföras (Ladda ner)